Aug 132012
 

Tvåstatslösning det enda tänkbara

Jag åker ofta till Israel och denna gång reste vi norrut till badorten Naharyia, därefter till Metulla, som gränsar till Libanon. I 42 graders värme körde vi ner till Jerusalem längs gränsen till Jordanien. Israel är ett land med kontraster, å ena sida hightech, skyskrapor och motorvägar. Forskning och företagande blomstrar. Å andra sidan stor fattigdom och stora klyftor. Högerpolitiken har slitit isär samhället – reaktioner på detta visade sig förra sommaren när 150 000 demonstrerade mot bostadsbrist och höga matpriser.

Israelisk politik är svår att förstå, koalitionerna och partiledarna skiftar snabbt. Och det som skär genom all politik är konflikten och religionen. Att hålla sig väl med de religiösa minoriteterna säkrar regeringsmakten.

Den oheliga alliansen innebär att den sekulära högern garanterar försörjning för de ultraortodoxa grupperna och valutan är parlamentariskt stöd i Knesset. Högerpartiet Likud har spelat ett fult och framgångsrikt spel medan socialdemokraterna och vänstern har förlorat i väljarstöd. 1968 hade man 48 av 120 platser i Knesset, i dag 8.

Trots makroekonomisk framgång dignar staten Israel under flera bördor – de tyngsta är kostnaderna för konflikten, säkerheten och försörjningen av de religiösa grupperna.
I juli pågick en hetsig debatt om värnplikten. Militärtjänsten i Israel är en central del av att vara israelisk medborgare, den är lika för män och kvinnor och den är lång, 2,5–3 år. När staten bildades beslöt Ben-Gurion att 400 religiösa Jeshiva-studerande män skulle undantas plikten att göra militärtjänst. Antalet har sedan ökat lavinartat. Och det är inte bara det att de ultraortodoxa slipper militärtjänsten, de arbetar över huvud taget inte, utan försörjs genom statliga bidrag mot att de bedriver religiösa studier.

Jag pressar mina vänner med frågor – det finns ju en sekulär majoritet i befolkningen och även i Knesset – varför accepteras detta? Återigen finns svaret i bildandet av staten där Ben-Gurion lade stor makt hos överrabbinatet i Jerusalem. Å ena sidan är Israel en demokrati där alla grupper, oavsett religion och religiös inrikt­ning, har samma rättigheter, å andra sidan är Israel en judisk stat. Även de sekulära vill att staten är judisk och många är därför beredda att acceptera religiöst inflytande över det dagliga livet.
En avgörande faktor för bildandet av staten Israel var att judar efter Förintelsen skulle ha sin egen stat där de alltid skulle vara trygga och en förutsättning för detta var en judisk majoritet. Denna i grunden olösliga konflikt finns inbyggd i statsbildningen. Det är denna insikt som gör att en tvåstatslösning är den enda tänkbara.

Artikeln publicerad i Tro och politik 2012-08-13

Jul 142012
 

Liborskandalen i London kan ha inneburit ekonomiska förluster för svenska skattefinansierade verksamheter och det bör utredas omedelbart, säger Socialdemokraternas skatteutredare Leif Pagrotsky till SvD Näringsliv på nätet.

Han kallar Libor-räntan ”en internationell benchmark” med spridning långt utanför London.
En skandal som Liborgate riskerar att påverka förtroendet för hela marknaden och banksystemet globalt – alltså även svenska banker, betonar han.

Jul 052012
 

Kulturutövarna är få på Almedalens seminarier. Men författaren Helena von Zweigbergk tog sig samman och åkte dit, skriver Svenska Dagbladet. Hon deltog i ett seminarium med rubriken ”Konstnärens roll i samhällsutvecklingen”. Kulturministern har uppmanat kulturarbetare att engagera sig politiskt och där är jag för en gångs skull överens med LAL, konstnärer och andra kulturellt yrkesverksamma är alldeles för få i politiken. von Zweigbergk inser att LAL har rätt men själv känner hon ”motstånd” mot att engagera sig politiskt. Att så få kulturellt yrkesverksamma, åtminstone bland de som nått en viss framgång, är så få i politiken, beror troligen på att de får utlopp att uttrycka sig och nå ut i sitt konstnärliga yrkesutövande, inte minst gäller det författare som von Zweigbergk. De har ju redan en medial plattform, just det som politiskt aktiva eftersträvar, så varför krångla till det med att engagera sig partipolitiskt och behöva ta ställning till en rad olika sakpolitiska frågor. Så mycket enklare att från sin parnass tycka det den ena och det andra.

Jun 282012
 

Kristdemokraterna är partiet som aldrig på allvar funnit en stabil väljarbas i Sverige. Det finns för få kristna som låter tron välja parti åt dem, och drömmen om ett svenskt CDU kommer aldrig att förverkligas. Det finns det inga sociala förutsättningar för, med vår jämställda familje- och omsorgspolitik. KD är illa ute och gör nu ett (kanske sista) försök att växa som parti. Fast officiellt har man försökt verka så sams i alliansfamiljen. Det hjälper dock föga att statsminister Fredrik Reinfeldt i TV4 i går morse sa att ”allianssamarbetet måste fördjupas”. För strax efter läckte det ut att (KD) har en numera inte så hemlig plan , som går ut på att det är från Moderaterna man ska ta röster. Men jag tror det kan bli precis tvärtom. Och det beror på att alliansens storebror  inser att (KD) är ett problem som måste lösas – på det ena eller andra sättet. Och det sätt som hittills prövats är att hålla partiet under armarna, ge dem visst politiskt svängrum och i val se till att det finns utrymme för stödröstning. På detta sätt har de dryga fyra procent av rösterna som KD utgör räddats åt alliansen. Men man kan välja en annan strategi – ta röster från dem, sno deras frågor och deras väljare och miminera de verkligt trogna KD-väljarna till någon ynka procent. En strategi som man förstås inte talar högt om, men som likväl nog i slutna rum föresvävat rationella moderater, bl.a Reinfeldt själv som ju inte tillhör Svenska kyrkan. Skräckscenariot för alliansen är ett valresultat för (KD) på högst 3,9 %  med många alliansröster bortslängda. Så antingen måste man göra vad man kan från storebrors sida för att vara säker på att (KD) får minst 4 % eller så ska man minimera antalet KD-röster och få över dem till Moderaterna. (KD) har ju själva bäddat upp för detta scenario genom att strategiskt se möjilgheterna att sno Moderaternas röster. Man måste se upp när man håller på att göra mål, för ett tu tre är det motståndaren som fått fatt på bollen och gjort mål.

Jun 282012
 

Stiftelsen Ingmar Bergman lanserar det digitala IngmarBergmanmuseet.  Det är världens största faktasamling om filmskaparens, teaterregissörens och författarens livsverk. Förutom alla fullmatade, rikligt illustrerade originalartiklar om alla Bergmans filmer, teateruppsättningar, böcker, filmmanus och artiklar, kan man lära sig mer om hans medarbetare, besöka de platser där han varit verksam och följa hans livsverk år för år. Detta är ett jättebra exempel vad som är möjligt i digitaliseringens och webbens tidevarv.

Jun 172012
 

Anna Dahlberg på Expressens ledarsida idag 2012-06-17 skriver mycket klokt. Sista meningen: ”Det block som hittar ett trovärdigt sätt att värna valfriheten utan vinstintressets baksidor sitter troligen på nyckeln till valsegern 2014.” – är inte det en kastad handske som svensk socialdemokrati bör plocka upp? Även Åke Sandberg skriver bra i Fria Tidningen om de olika alternativ som vi måste överväga.

Jun 052012
 

Läs min krönika i Tro & Politik om eurokrisen. Det är nu uppenbart att europrojektet var ett misslyckande. Det skulle bara funka trots att det stred mot alla vedertagna ekonomiska principer – det handlade då om politik för de som förespråkade euron. Kanske trodde de att det skulle gå att bygga vidare mot den federalism som europrojektet egentligen förutsatte men som varken då eller nu det finns någon politisk tilltro till. Varför var det så bråttom? Nu ställs den europeiska solidariteten på prov. Om man som jag tror på det europeiska projektet är det hög tid att på allvar och utan genvägar, långsiktigt börja bygga det europeiska projektet.

Maj 292012
 

Leif Pagrotsky 30 maj Södergården

Leif Pagrotsky talar om skuldkrisen i Europa onsd 30/5 kl 18.30 på Södergården, Götgatan 37. – Södra Europas problem eller allas ansvar? Den lata greken har etablerats som en nidbild av södra Europas ekonomier, präglade av korruption, ineffektivitet och fusk med statsfinanserna. Lösningen sägs vara tysk budgetdisciplin och hårda nedskärningar. Men finns det andra sätt att se på krisen? Vilket ansvar har vi i norra Europa? Och vilken roll spelar egentligen euron? Kom och lyssna på Leif Pagrotsky, onsdagen den 30 maj kl. 18.30, Södergården, Götgatan 37, Arr: Maria & Södra Stations (S)- förening samt ABF Stockholm. Fri entré.

Maj 142012
 

Kaffemaskinen på plan 3 har varit trasig sedan i torsdags,  och det är inte första gången. När kaffemaskinen inte funkar så hämtar folk kaffe på plan 4 istället. Och det är i själva hämtandet av kaffe som jag upptäcker att det finns två sorters folk. De som tar sin kopp och går upp och hämtar kaffe.  Och så finns det de som tar med sig en termos eller två, fyller dem och tar med dem ner till plan 3 och ställer termosarna bredvid den trasiga apparaten, skriver en lapp: VARSÅGOD OCH TA KAFFE! Hur många procentuellt tror ni utgör ”en-kopp-kaffe”-kategorin och hur många är ”termos-folk”?