Dec 052012
 

Krönika i Tro och politik, 2012-12-05. I Sverige i dag får man inte säga att någon är rasist, det är bland det fulaste du kan tillfoga någon i den politiska debatten. Sverigedemokrater är inte rasister, de är ”främlingsfientliga”.  Historikern Henrik Arnstad skrev i Dagens Nyheter den 15 november en artikel att det nu är dags att kalla Sverigedemokraterna för ett fascistiskt parti och dra konsekvenserna av det i praktisk politisk handling. Under fascismen finns den oförfalskade rasismen. Det blev uppenbart när vi genom Expressen-filmen fick ta del av vad Sverigedemokrater verkligen menar. För Sverigedemokraterna liksom många av deras broderpartier är islam och muslimerna huvudfienden.

Sverigedemokraternas historia som judehatare är väl känd men att vara antisemit är värre än att vara rasist. Sverigedemokraterna insåg att för att släppas in i politikens finrum var de tvungna att officiellt rensa ut antisemitismen, men ovanpå den positionsförflyttningen finns penslad endast en tunn fernissa. Forum för levande historia genomförde 2005 en undersökning för att undersöka antisemitismen i Sverige som visade att cirka fem procent av de svarande hade en konsekvent mycket negativ inställning till judar. Utöver dessa var det betydligt större andelar av de svarande som hade en ambivalent hållning till judar och judendom och instämde i några av de påståenden som hänger ihop med klassisk antisemitism.

Dessa förhållanden har knappast ändrats. I den offentliga debatten har på senare tid dykt upp flera exempel på uttalanden som har kritiserats som antisemitiska. Rätt eller fel? Ett exempel är Adrian Kaba, kommunstyrelseledamot (S) från Malmö på denna tidnings ledarplats. Tidningens chefredaktör har tagit avstånd ifrån texten, och det är bra. Vad jag saknar i debatten är en analys av Kabas ledare – är det egentligen inte de underliggande antisemitiska föreställningarna i Kabas resonemang som är problemet och inte bara att det var ”oacceptabla formuleringar”.Det här är inte enda exemplet på att det sker så kallade ”misstag” och ”felaktiga formuleringar” som snabbt tas tillbaka. Gina Dirawi, programledare vid SVT och en stor förebild för många ungdomar, har vid två tillfällen gjort ”misstag”. Först genom att likna Israel vid Hitler och nu senast genom att på sin blogg marknadsföra Förintelseförnekaren Lasse Wilhemsons bok. Peter Nyrén från SVT säger att ”Gina Dirawi inte är antisemit”. Och hur vet han det? Jo, för det har Gina Dirawi försäkrat honom om att hon inte är. Hur många gånger kommer detta att ske; att politiker, debattörer och kända personer får komma undan med att det är fel på formuleringarna eller bara beklagliga misstag?